Srila Bhaktivinoda Thakura ger följande sammanfattning av detta Antya-lilas fjortonde kapitel: Sri Caitanya Mahaprahbus känslor av saknad efter Krishna resulterade i en mycket upphöjd transcendental galenskap. Då Han stod nära Garuda-stambhan och framförde böner till Herren Jagannatha satte en kvinna från Orissa sin fot på Herrens axel i sin stora iver att få se Herren Jagannatha. Govinda tillrättavisade henne för detta, men Caitanya Mahaprahbu prisade hennes iver. När Caitanya Mahaprahbu gick till Herren Jagannathas tempel var Han försjunken i hänryckt kärlek och såg endast Krishna. Så snart Han upptäckte denna kvinna återvände emellertid Hans yttre medvetande omedelbart, och Han såg då Jagannatha, Baladeva och Subhadra. Caitanya Mahaprabhu såg också Krishna i en dröm, och Han överväldigades av kärlekens hänryckning. När Han inte längre kunde se Krishna jämförde Han Sig Själv med en yogi och beskrev hur denne yogi såg Vrindavana. Ibland uppvisades alla symptom på transcendental hänryckning i Honom.
En natt märkte Govinda och Svarupa Damodara, att trots att de tre dörrarna till Herrens rum var stängda och låsta, var Herren inte kvar därinne. Då de upptäckte detta begav sig Svarupa Damodara och de andra hängivna ut, och de fann Herren ligga medvetslös vid simha-dvara-porten. Hans kropp hade blivit ovanligt lång, och Hans leder hade glidit isär. De hängivna förde gradvis tillbaka Herren till Sina sinnen genom att sjunga Hare Krishna-mantrat, och därefter förde de honom till hans bostad. En gång tog Sri Caitanya Mahaprabhu Cataka-parvata (en sanddyn) för att vara Govardhana-parvata (det heliga berget i Vrindavana). När Han sprang mot den blev Han förstummad, och på grund av den stora kärleken till Krishna framträdde därefter hänryckningens åtta förändringar i Hans kropp. Vid detta tillfälle reciterade alla de hängivna Hare Krishna-mantrat för att lugna honom.
Caitanya-caritamrita
Antya-lila Kapitel 14
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar