Så snart den levande varelsen kommer till sin naturliga härlighet och börjar erfar sällheten hos transcendensen bortom tiden och den materiella energin, överger han genast sina två falska föreställningar (”jag” och ”mitt”) och blir sålunda fullständigt uppenbarad som det renas självet.
De två falska föreställningarna nämligen ”jag” och ”mitt” förekommer hos två skilda grupper av människor. På det lägre stadiet är medvetandet om ”mitt” mycket framträdande, och på det högre stadiet är det falska medvetandet om ”jag” mest framträdande. Hos djuren kan man iaktta det falska medvetandet om ”mitt”. Hundar och katter brukar strida med varandra med den falska föreställningen om ”mitt”. I det lägre stadiet av människan är också denna falska föreställning mycket framträdande. Detta framgår av utsagor som”detta är min kropp”, ”detta är mitt hus”, ”detta är min familj”, ”detta är min samhällsklass”, ”detta är mitt land”, ”detta är min nation” osv. I ett högre stadium, kännetecknat av spekulativt tänkande, förvandlas denna falska föreställning om ”mitt” till ”jag är” eller ”jag är allting” osv. Alla materiellt betingade människor besjälas av detta falska medvetande om ”jag” och ”mitt” i olika skiftningar. Men den sanna innebörden av ”jag” kan blott förverkligas om man blivit medveten om att ”jag är Guds eviga tjänare”. Detta är det verkligt sanna medvetandet och alla de vediska skrifterna lär oss denna uppfattning om livet.
.
Den falska föreställningen om att ”jag är Gud” eller ”jag är den Högste” är mycket farligare än den falska uppfattningen om ”mitt”. Trots att det ibland förekommer anvisningar i de vediska skrifterna om att man bör se sig själv som ett med Gud, betyder detta inte att man är identisk med Gud i alla avseenden. Utan tvivel råder en enhet mellan de levande varelserna och Gud i många avseenden, men ytterst är de levande varelserna underordnade Gud, och är till sin natur avsedda att tillfredsställa Guds sinnen. Gud begär därför att de levande varelserna skall överlämna sig till Honom. Om de levande varelserna inte vore underordnade den Högstes vilja, varför skulle då Herren begära av dem att underordnar sig Honom? Om de levande varelserna vore Guds jämlikar i alla avseenden, varför har Gud då låtit dem bli utsatta för mayas inflytande? Den dåraktige ”jag”-anhängaren torde svara, att den levande varelsen kommer att göra detta någon gång i framtiden. Även om man godtar, att man någon gång i framtiden kommer att behärska den materiella naturen lika bra som den Högste Varelsen, varför förhåller det sig just nu på det viset, att man lyder under den materiella naturen? Enligt Bhagavad-gita kan man bli fri från den materiella natuerns bojor genom att överlämna sig till den Högste Herren, men om man inte överlämnar sig kan man inte behärska den materiella naturen. Man bör sålunda överge sin falska uppfattning om ”jag” genom att utöva gudshängiven tjänst och bli fast förankrad i transcendental kärlek till Gud. En fattig stackare utan yrke eller sysselsättning kan få utstå mycket lidande här i livet, men om denna man lyckas få en bra plats i statens tjänst blir han genast glad och lycklig. Man tjänar ingenting på att förneka Guds överhöghet, att Han är den som styr alla energier. Man bör istället vara klart medveten om sin egna ställning, nämligen att man är Guds eviga tjänare. I det betingade livet är den levande varelsen en tjänare till den illusoriska energin maya, medan han i sitt befriade tillstånd är Guds rena tjänare. Den enda kvalifikationen som behövs för att bli en värdig tjänare till Gud är att man blir fri från den materiella naturens besmittelse. Så länge som man är trogen sina falska föreställningar om ”jag” och ”mitt”, kan man inte bli helt botad från sjukdomen.
Den falska föreställningen om att ”jag är Gud” eller ”jag är den Högste” är mycket farligare än den falska uppfattningen om ”mitt”. Trots att det ibland förekommer anvisningar i de vediska skrifterna om att man bör se sig själv som ett med Gud, betyder detta inte att man är identisk med Gud i alla avseenden. Utan tvivel råder en enhet mellan de levande varelserna och Gud i många avseenden, men ytterst är de levande varelserna underordnade Gud, och är till sin natur avsedda att tillfredsställa Guds sinnen. Gud begär därför att de levande varelserna skall överlämna sig till Honom. Om de levande varelserna inte vore underordnade den Högstes vilja, varför skulle då Herren begära av dem att underordnar sig Honom? Om de levande varelserna vore Guds jämlikar i alla avseenden, varför har Gud då låtit dem bli utsatta för mayas inflytande? Den dåraktige ”jag”-anhängaren torde svara, att den levande varelsen kommer att göra detta någon gång i framtiden. Även om man godtar, att man någon gång i framtiden kommer att behärska den materiella naturen lika bra som den Högste Varelsen, varför förhåller det sig just nu på det viset, att man lyder under den materiella naturen? Enligt Bhagavad-gita kan man bli fri från den materiella natuerns bojor genom att överlämna sig till den Högste Herren, men om man inte överlämnar sig kan man inte behärska den materiella naturen. Man bör sålunda överge sin falska uppfattning om ”jag” genom att utöva gudshängiven tjänst och bli fast förankrad i transcendental kärlek till Gud. En fattig stackare utan yrke eller sysselsättning kan få utstå mycket lidande här i livet, men om denna man lyckas få en bra plats i statens tjänst blir han genast glad och lycklig. Man tjänar ingenting på att förneka Guds överhöghet, att Han är den som styr alla energier. Man bör istället vara klart medveten om sin egna ställning, nämligen att man är Guds eviga tjänare. I det betingade livet är den levande varelsen en tjänare till den illusoriska energin maya, medan han i sitt befriade tillstånd är Guds rena tjänare. Den enda kvalifikationen som behövs för att bli en värdig tjänare till Gud är att man blir fri från den materiella naturens besmittelse. Så länge som man är trogen sina falska föreställningar om ”jag” och ”mitt”, kan man inte bli helt botad från sjukdomen.
.
Den Högsta Sanningen är obesmittad av den illusoriska energin eftersom Han är den som bestämmer över denna energi. De relativa sanningarna är benägn att helt upptas av den illusoriska energin. Det bästa man kan göra är att vända sig mot den Absoluta Sanningen såsom man vänder sig mot solen. Solen på himlavalvet är fylld av ljus, men när man inte släpper in solskenet vilar allt i mörker. På liknande sätt kan man ta sig ur mayas mörker och bli fri från alla illusioner genom att ställa sig ansikte mot ansikte med den Högste Herren.
Den Högsta Sanningen är obesmittad av den illusoriska energin eftersom Han är den som bestämmer över denna energi. De relativa sanningarna är benägn att helt upptas av den illusoriska energin. Det bästa man kan göra är att vända sig mot den Absoluta Sanningen såsom man vänder sig mot solen. Solen på himlavalvet är fylld av ljus, men när man inte släpper in solskenet vilar allt i mörker. På liknande sätt kan man ta sig ur mayas mörker och bli fri från alla illusioner genom att ställa sig ansikte mot ansikte med den Högste Herren.
.
Man bör sålunda på allvar lämna företräde åt bhakti-yoga-vetenskapen , dyrkan av Gud, lovprisandet av Gud, åhörandet av innehållet i Srimad-Bhagavatam från rätt källa (inte från någon professionell uppläsare utan från en person som lever enligt Bhagavatams pricnciper) samt umgänget med gudshängivna. Man bör inte låta sig vilseledas av det falska medvetadet om ”jag” och ”mitt”. Karmis tycker mycket om att uppfatta allt som ”mitt”, jnanis tycker mycket om att uppfatta allt som ”jag” medan ingen av dem är kvalificerade att bli fria från den illusoriska energins band. Srimad-Bhagavatam och framför allt Bhagavad-gita är båda avsedda till att befria människan från sin falska föreställning om ”jag ” och ”mitt”, och Srila Vyasadeva sammanställde dessa skrifter för att de fallna själarna skulle kunna befrias. Den levande varelsen måste försöka nå den transcendentala ställningen, där varken tiden eller den materiella energin längre utövar något inflytande. I det betingade livet utsätts den levande varelsen för tidens inflytande i drömmen om förfluten tid, nutid, och framtid. Den spekulativt tänkande människan försöker övervinna tidens inverkan genom sina spekulationer om att i framtiden bli Vasudeva, dvs den Högste Herren Själv, och genom att därvid odla andlig kunskap och försöka övervinnna sitt ego. Men denna metod är inte fullkomlig. Den fulländade metoden att odla kunskap består i att godta Herren Vasudeva som den Högste och överlämna sig till Honom, ty Han är den ursprungliga källan till allting. Endast om man äger detta gudsmedvetande kan man bli fri från det falska medvetandet om ”jag” och ”mitt”.
S B 2.9.3
Man bör sålunda på allvar lämna företräde åt bhakti-yoga-vetenskapen , dyrkan av Gud, lovprisandet av Gud, åhörandet av innehållet i Srimad-Bhagavatam från rätt källa (inte från någon professionell uppläsare utan från en person som lever enligt Bhagavatams pricnciper) samt umgänget med gudshängivna. Man bör inte låta sig vilseledas av det falska medvetadet om ”jag” och ”mitt”. Karmis tycker mycket om att uppfatta allt som ”mitt”, jnanis tycker mycket om att uppfatta allt som ”jag” medan ingen av dem är kvalificerade att bli fria från den illusoriska energins band. Srimad-Bhagavatam och framför allt Bhagavad-gita är båda avsedda till att befria människan från sin falska föreställning om ”jag ” och ”mitt”, och Srila Vyasadeva sammanställde dessa skrifter för att de fallna själarna skulle kunna befrias. Den levande varelsen måste försöka nå den transcendentala ställningen, där varken tiden eller den materiella energin längre utövar något inflytande. I det betingade livet utsätts den levande varelsen för tidens inflytande i drömmen om förfluten tid, nutid, och framtid. Den spekulativt tänkande människan försöker övervinna tidens inverkan genom sina spekulationer om att i framtiden bli Vasudeva, dvs den Högste Herren Själv, och genom att därvid odla andlig kunskap och försöka övervinnna sitt ego. Men denna metod är inte fullkomlig. Den fulländade metoden att odla kunskap består i att godta Herren Vasudeva som den Högste och överlämna sig till Honom, ty Han är den ursprungliga källan till allting. Endast om man äger detta gudsmedvetande kan man bli fri från det falska medvetandet om ”jag” och ”mitt”.
S B 2.9.3
Översättning och kommentar av A C Bhaktivedanta Swami
