En blog om vaisnava-filosofi och Krishna-medvetande vore förstås inte fullständig utan att nämna Sri Caitanya Mahaprabhu (1486-1534), Indiens största helgon i modern tid och grundaren av nutidens Hare Krishna-rörelse.
Det mest kända biografin över Sri Caitanya Mahaprabhu är Caitanya-caritamrita (Livskraftens Odödliga Natur), som författades på 1500-talet av Krishnadasa Kaviraja Gosvami, en stor hängiven från Bengalen.
Krishnadasa Kaviraja Gosvami träffade aldrig personligen Sri Caitanya, men var lärjunge till en av Sri Caitanyas allra mest förtroliga följeslagare, Raghunata dasa Gosvami. Han hade också möjlighet att samtala med flera andra av Sri Caitanyas lärjungar och följeslagare.
Sri Caitanya-caritamrita kom att bli Krishnadasa Kaviraja Gosvamis mästarprov: ett verk fyllt av tveklös tro och hängivenhet till Herren Caitanya och Hans budskap och en utförlig skildring om Hans liv och lära, hela tiden berättad med ett mycket personligt tonfall. Krishnadasa Gosvami Maharaja talar ofta direkt och mycket engagerat till läsaren, det märks att han vill få oss att tänka efter; att ge upp våra missförstånd och fördomar om vad andlig kunskap är, och att slutligen helt överlämna oss till Herren Caitanya.
.
Trots sina omfattande kunskaper inom Krishnamedvetande och vedisk filosofi var Krishnadasa Kaviraja Gosvami en ytterst ödmjuk människa, som ansåg sig helt beroende av de hängivnas barmhärtighet. Varje kapitel i Caitanya-caritamrita avslutas därför med versen:
.
sri-rupa raghunatha-pade yara asa
caitanya-caritamrita kahe krishnadasa
Genom att be vid Sri Rupas och Sri Raghunathas lotusfötter, och alltid åstundande deras barmhärtighet, skildrar jag, Krishnadasa, Sri Caitanya-caritamrita, och följer dem i spåren.
(Sri Raghunatha Gosvami var Kaviraja Gosvamis andliga läromästare, och Sri Rupa Gosvami en av den tidens främsta och mest välkända hängivna.)
Krishnadasa Kaviraja Goswami
Krishnadasa Kaviraja Gosvami was born in 1496 in a family of physicians at the village of Jhamatpur, India. His father was Sri Bhagiratha, and his mother was Sri Sunanda. He had a younger brother named Syama Dasa.
He commenced work on Chaitanya-charitamrita at an advanced age and in failing health. He vividly describes in the text itself: "I have now become too old and disturbed by invalidity. While writing, my hands tremble. I cannot remember anything, nor can I see or hear properly. Still I write, and this is a great wonder."
Krishnadasa Kaviraja, a renunciate, took shelter of the Goswamis: Sri Rupa, Sri Sanatana, Sri Jiva, Sri Raghunatha, Sri Raghunatha Bhatta and Sri Gopala Bhatta.
He was a disciple of Raghunatha Dasa Goswami, who was a confidential follower of Chaitanya Mahaprabhu, and who related many of Chaitanya Mahaprabhus pastimes to Krishnadasa Kaviraja Goswami.
He was a disciple of Raghunatha Dasa Goswami, who was a confidential follower of Chaitanya Mahaprabhu, and who related many of Chaitanya Mahaprabhus pastimes to Krishnadasa Kaviraja Goswami.
He received permission from Sri Lokanatha Goswami and Sri Raghunatha Bhatta Goswami to write Chaitanya-charitamrita, which has become the definitive biography of Sri Chaitanya Mahaprabhu.
He also wrote Sri Govinda-lilamrita, and a commentary on Krishna-karnamrita called Saranga-rangada kangada tika.
.
-------
.
A C Bhaktivedanta Svami Prabhupada har översatt denna unika bok från bengaliska till engelska, samt gjort en utförlig kommentar. Översättningen, med kommentarer, publicerades 1973-1975 och omfattar flera tusen sidor. Srila Prabhupada gjorde också en kortfattad resumé av varje kapitel, som jag tänkte återge här.
.
Sri Caitanya-caritamrita finns översatt till svenska, den som är intresserad av att köpa den kan kontakta: http://almviksgard.se/shop/index.php?productID=121
.
Den som föredrar att läsa den on-line (på engelska) finner den här: http://vedabase.net/cc/
.
Caitanya-caritamrita är inte en bok som är avsedd för nybörjare. Den idealiska studiegången för den som är ny inom Krishnamedvetande är att först och främst studera Bhagavad-gita, sedan fortsätta med Srimad-Bhagavatam och slutligen läsa Caitanya-caritamrita.
.
Ur förordet till Caitanya-caritamrita:
.
Det är ingen skillnad emllan Herren Caitanyas lära såsom den presenteras här och Krishnas lära i Bhagavad-gita. Herren Caitanyas lära är praktiska tillämpningar av Herren Krishnas lära. Herren Krishnas slutliga instruktion i Bhagavad-gita är att alla skall överlåta sig åt Honom, Herren Krishna. Krishna lovar att omedelbart ta hand om en sådan överlåten själ. Herren, Gudomens Högsta Personlighet, har redan hand om uppehållandet av denna skapelse i kraft av Sin fullständiga uppenbarelseform, Ksirodakasayi Visnu, men detta uppehållande är inte direkt. Emellertid, när Herren säger att Han tar hand om Sin rene hängivne, gör Han det faktiskt direkt. En ren hängiven är en själ som för all framtid överlåtit sig till Herren, precis om ett barn är överlämnat till sina föräldrar eller ett djur till sin husbonde. I överlåtelseförloppet skall man: 1 ta emot ting som är gynnsamma för utföranet av hängiven tjänst 2 avvisa ogynnsammma ting 3 sätta orubblig tilltro till Herrens beskydd 4 känna sig uteslutande beroende av Herrens nåd 5 ej ha några intressen skilda från Herrens intressen, och 6 alltid känna sig låg och ödmjuk.
.
Herren kräver att man överlämnar sig åt Honom genom att följa dessa sex riktlinjer, men denna världs intelligenta så kallade lärda missförstår dessa krav och manar allmänheten att förkasta dem. I slutet av det nionde kapitlet av Bhagavad-gita, säger Herren Krishna direkt "Tänk alltid på Mig, bli Min hängivne, betyga Mig din vördnad och dyrka Mig. Då du är helt försjunken i Mig, kommer du förvisso att nå Mig". (Bg 9.34) Emellertid vilseleder de lärda demonerna alllmänheten genom att styra den emot den opersonliga, omanifesterade, eviga, ofödda sanningen hellre än Gudomens Personlighet. De opersonliga mayavada-filosoferna accepterar inte att den Absoluta Sanningens yttersta aspekt är Gudomens Högsta Personlighet. Om någon önskar förstå solen som den är, måste han först betrakta solskenet, sedan solklotet och, efter att han trängt in i klotet, stå ansikte mot ansikte med den rådande gudomen i solen. Beroende på bristande kunskap kan mayavada-filsoferna inte gå bortom Brahmans stråglans, vilken kan jämföras med solskenet. Upanisaderna bekräftar att man måste tränga igenom Brahmans bländande strålglans innan man kan se den Personlige Gudens verkliga ansikte.
.
Herren Caitanya lär därför ut direkt dyrkan av Herren Krishna, som uppenbarar Sig som fosterbarn till kungen av Vraja. Han antyder också att den plats som är känd som Vrindavna är jämställd med Herren Krishna, eftersom det inte är någon skillnad mellan Herren Krishnas namn, egenskaper, gestalt, lekar, omgivning, utstyrsel och Herren Krishna Själv. Detta är den Absoluta Sanningens absoluta natur.
...
.
Herren Caitanya undervisade allmänheten i sanhkya-filosofins acintya-bhedabheda-tattva, som hävdar att den Högste Herren samtidigt som Han är ett med Sin skapelse är skild från den. Herren Caitanya lärde ut denna filosofi genom sjungandet av Herrens heliga namn. Han förkunnade att Herrens heliga namn är Herrens ljudinkarnation och att eftersom Herren är det absoluta hela, det inte är någon skillnad mellan Hans heliga namn och Hans transcendentala gestalt. Så genom att sjunga Herrens heliga namn kan man umgås direkt med den Högste Herren genom ljudvibration. När man övar denna ljudvibration genomgår man tre utvecklingsstadier, förseelsestadiet, reningsstadiet och det transcendentala stadiet. På förseelse stadiet kan man önska sig all möjlig materiell lycka, men på det andra stadiet blir man ren från all materiell besmittelse. När man befinner sig på det transcendentala stadiet når man den mest eftertraktade ställningen - stadiet av gudskärlek. Herren Caitanya lärde att detta är det högsta stadiet av fullkomlighet för människor.
.
Yoga-övningar är i huvudsak avsedda att styra sinnena. Sinnenas centrala styrfaktor är det inre sinnet; därför måste mna först öva sig att styra det inre sinnet genom att engagera det i Krishnamedvetande. Det inre sinnets grova aktiviteter uttryckes genom de yttre sinnena antingen för förvärvande av kunskap eller sinnesverksamheten i överensstämmelse med viljan. Det inre sinnets subtila aktivitet är att tänka, känna och vilja. I överensstämmelse med ens medvetenhet, är individen antingen nedsmutsad eller ren. Om ens inre sinne fixeras vid Krishna (Hans namn, egenskaper, gestalt, lekar, omgivning och utstyrsel) blir alla ens aktiviteter - både subtila och grova - fördelaktiga. Bhagavad-gitas metod för att rena medvetandet består i att fixera ens inre sinne vid Krishna, genom att tala om Hans transcendentala aktiviteter, hålla rent i Hans tempel, besöka Hans tempel, skåda Herrens vackert utsmyckade transcendentala gestalt, höra om Hans transcendentala härlighet, smaka mat offrad till Honom, umgås med Hans hängivna, känna doften av blommor och tulasi-löv som offrats till Honom, engagera sig i verksamhet för Herren, osv. Ingen kan sätta stopp för det inre sinnets verksamhet, men man kan rena dess verksamhet genom ändrad medvetenhet. Dennna ändring anges i Bhagavad-gita när Krishna ger Arjuna kunskapen om yoga varigenom man kan arbeta utan att åtrå arbetets frukter. "O Prithas son, när du handlar medelst sådan intelligens, kan du befria dig från arbetets bojor." (Bg 2.39) En människa avhålles ibland från sinnesnjutning beroende på vissa omständigheter, som till exempel sjukdom. Utan kännedom om det faktiska sättet varmed sinnena och det inre sinnet kan styras, försöker mindre intelligenta män antingen stilla yttre och inre sinne med våld, eller också ger de upp och låter sig bäras iväg av sinnenjutningens vågor.
.
De regelerande principerna och bruket av yoga, olika sittställningar och andningsövningar utförda med avsikt att dra tillbaka ens sinne från sinnesföremålen, är metoder avsedda för dem som är alltför fast i den kroppsliga livsuppfattningen. Den intelligenta människan, som är stadig i Krishna-medvetande försöker inte med våld hindra sina sinnen från att agera. I stället engagerar han sina sinnen i Krishnas tjänst. Ingen kan hindra ett barn från att leka genom att lämna det overksamt. Ett barn kan hindras från att engageras i nonsens genom att det engageras i högre aktiviteter. Den ansträngande återhållsamheten från sinnesaktiviteter genom de åtta yoga-principerna rekommenderas för lägre stående människor. Genom att vara engagerad i Krishnamedvetna, högre aktiviteter drar sig högre stående människor på ett naturligt sätt tillbaka från den materiella existensens lägre aktiviteter.
.
På detta sätt lär Herren Caitanya ut vetenskapen om Krishnamedvetande. Den vetenskapen är absolut. Torra mentala spekulatörer försöker att avhålla sig från materiella band, men man ser generellt att det inre sinnet är alltför starkt för att kunna styras och att det släpar dem ned till sinnliga aktiviteter. En Krishna-medveten person löper inte den risken. Man måste engagera sitt inre och sina yttre sinnen i Krishnamedvetna handlingar, och Herren Caitanya lär ut hur man kan göra detta i praktiken. Innan Herren Caitanya accepterade sannyasa (försakelsens livsordning), var Han känd som Visvambhara. Ordet visvambhara hänför sig till en som upprätthåller hela universum och som vägleder alla levande varelser. Denne upprätthållare och vägledare uppenbarade Sig som Herren Sri Krishna Caitanya för att skänka mänskligheten denna upphöjda kunskap. Herren Caitanya är den idealiske läraren av livets främsta nödvändigheter. Han är den mest frikostige skänkaren av kärlek till Krishna. Han är all barmhärtighets och alla rikedomars fullständiga källa. Som det bekräftas i Srimad-Bhagavatam, Bhagavad-gita, Mahabharata och Upanisaderna, är Han Gudomens Högsta Personlighet, Krishna Själv, och Han är värd att dyrkas av alla i denna osämjans tidsålder. Alla kan delta i Hans sankirtana-rörelse. Inga tidigare kvalifikationer är nödvändiga. Endast genom att följa Hans lära kan vem som helst bli en perfekt människa. Om någon är tillräckligt lyckosam att attraheras av Hans egenskaper, kan han vara säker på att nå framgång i sin livsuppgift. Med andra ord, de som är intresserade av att uppnå andlig existens kan lätt befrias från mayas grepp genom Herren Caitanyas nåd. Denna undervisning som presenteras i den här boken är inte skild från Herren.
.
Genom att han är uppslukad av den materiella kroppen, ökar den betingade själen historieböckernas omfång genom alla slags materiella handlingar. Herren Caitanyas undervisning kan hjälpa mänskligheten att sluta med sådana obehövliga och tillfälliga handlingar. Genom denna lära, kan mänskligheten upphöjas till den högsta plattformen för andliga aktiviteter. Dessa andliga aktiviteter börjar egentligen efter befrielsen från materiell bundenhet. Sådana befriade handlingar i Krishnamedvetande utgör den mänskliga fullkomlighetens mål. Den falska prestige man skaffar sig genom sina försök att härska över den materiella naturen är illusorisk. Man kan förvärva upplysande kunskap genom Herren Caitanyas lära, och genom sådan kunskap kan man avancera i andligt liv.
.
Alla måste vi lida eller njuta frukterna av våra handlingar; ingen kan hejda de naturlagar, som bestämmer sådana ting. Så länge som man är engagerad i arbete för frukterna, kan man vara säker på att bli gäckad i sina försök att uppnå det ursprungliga livsmålet. Jag hoppas uppriktigt att mänskligheten genom förståelse av Herren Caitanyas lära kan uppleva ett nytt ljus i andligt liv, som kommer att öppna handlingsområdet för den renade själen.
.
om tat sat
.
A C Bhaktivedanta Svami
14 mars 1968
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar