Herren Krishnas födelse

.

Därefter, vid den lyckobringade tiden för Herrens framträdande, genomsyrades hela universum med alla egenskaper som godhet, skönhet och frid. Rohini-konstellationen framträdde jämte andra stjärnor, som Asvini. Solen, månen och de andra stjärnorna och planeterna var mycket fridfulla. I alla riktningar föreföll allt vara ytterst behagligt, och de vackra stjärnorna blinkade på den molnfria himlen. Prydd med städer, byar, gruvor och betesmarker verkade jorden alltigenom lyckobådande. Floderna flödade av klart vatten, och sjöarna och de stora vattensamlingarna, som var fulla av liljor och lotus, var utomordentligt vackra. I träden och de gröna växterna som var fulla av blommor och löv, och mycket tilltalande för ögat, satt fåglar, såsom gökar, samt svärmar av bin, och alla sjöng med vackra stämmor för halvgudarna. En ren bris började blåsa, behaglig för känselsinnet och bärande blommornas dofter, och när brahmanerna, som var sysselsatta med ritualistiska ceremonier, tände sina eldar i enlighet med de vediska principerna, brann eldarna stadigt, utan att störas av brisen. När således den Ofödde Herren Visnu, Gudomens Högsta Personlighet, just skulle uppenbara Sig, kunde helgonen och brahmanerna, som alltid hade störts av demoner som Kamsa och hans män, känna frid i hjärtat, och pukor ljöd samtidigt från de övre planetsystemen.

Kinnaras och Gandharvas började sjunga lyckobringande sånger, Siddhas och Caranas frambar lyckobringande böner och Vidyadharis, i sällskap med Apsaras, började dansa av glädje.

Lyckliga till sinnes lät halvgudarna och mäktiga heliga personer det regna blommor, och himlen fylldes av moln, vars milda muller likande ljudet från havets vågor. Därefter uppenbarade Sig Gudomens Högsta Personlighet, Visnu, som är belägen i allas hjärtan, från Devakis hjärta i nattens täta mörker, precis som fullmånen stiger vid den östra horisonten, ty Devaki var av samma kategori som Sri Krishna.

Därefter såg Vasudeva det nyfödda barnet, som hade mycket underbara lotusliknande ögon, och som i Sina fyra händer bar de fyra vapnen sankha, cakra, gada och padma (snäcka, klubba, diskus och lotusblomma). På Hans bröst fanns Srivatsa-märktet och på halsen den strålande Kaustubha-juvelen. Klädd i gult, med kroppen svart som ett mörkt moln, med Sitt långa hår utslaget och med Sin hjälm och Sina örringar sällsynt gnistrande med den värdefulla Vaidurya-juvelen, var barnet, som var smyckat med strålande armband, bälten, ankelringar och andra prydnader, mycket vackert att skåda.

När Vasudeva såg sin märklige son slogs hans ögon av häpnad. I transcendental glädje samlade han i sitt sinne ihop tiotusen kor och delade ut dem bland brahmanerna som en transcendental festival.

Vasudeva kunde förstå att detta barn var Gudomens Högsta Personlighet, Narayana. När han utan att tveka hade dragit denna slutsats blev han fri från fruktan. Han bugade sig ner med händerna ihop och koncentrerade sin uppmärksamhet, och han började frambära böner till barnet, som lyste upp Sin födelseplats genom Sitt naturliga inflytande. Han tilltalade Honom som den Högsta Personen, Parabrahman, Översjälen, som är höjd över dualitet och som är alltgenomträngande, såväl inuti som utanför. Herren, alla orsakers orsak, är höjd över materiell tillvaro, fastän Han är skaparen av denna materiella värld. När Han träder in denna värld som Paramatma, är Han alltgenomträngande, men ändå är Han transcendentalt belägen. För att skapa, upprätthålla och förinta denna materiella värld uppenbarar Sig Herren som guna-avatarerna - Brahma, Visnu och Mahesvara. Därför frambar Vasudeva till Gudomens Högsta Personlighet böner, som var fulla av betydelse. Devaki följde sin make genom att frambära böner, vilka beskrev Herrens transcendentala natur. Eftersom hon var rädd för Kamsa och önskade att Herren inte skulle förstås av ateister och materialistiska icke-hängivna, bad hon att Herren skulle dra tillbaka sin transcendentala fyrarmade gestalt, och uppenbara Sig som ett vanligt barn med två händer.

Herren påminde Vasudeva och Devaki om två andra inkarnationer, i vilka Han hade framträtt som deras son. Detta var nu tredje gången Han framträdde som son till Devaki, för att uppfylla deras önskan. Herren beslöt Sig sedan för att lämna Vasudevas och Devakis bostad, som var inrymt i Kamsas fängelse, och just vid det ögonblicket föddes Yogamaya som dotter till Yasoda. Genom Yogamayas arrangemang var det möjligt för Vasudeva att lämna fängelset och rädda barnet från Kamsas händer. När Vasudeva förde Krishna till Nanda Maharajas hus såg han att Yasoda, såväl som alla andra, sov djupt, vilket hade orsakats av Yogamayas arrangemang. Således bytte han ut barnen genom att ta Yogamaya från Yasodas famn och lägga dit Krishna istället. Därefter återvände Vasudeva till sin egen boning med Yogamaya som sin dotter. Han lade Yogamaya på Devakis säng och gjorde sig iordning för att vara fånge som tidigare. I Gokula kunde Yasoda inte förstå huruvida hon hade fått en pojke eller en flicka.

(Srimad-Bhagavatam, Bok 10, Kapitel 3)