lördag 2 februari 2008

Goura Vrindavana



Det var Srila Prabhupadas vision att de hängivna skulle vara självförsörjande och inte så beroende av industrisamhället. Nutidens konstlade ekonomi, som bygger på och är helt beroende av ohämmad konsumtion och rovdrift på naturens resurser, kan kollapsa när som helst. Då är det bra att kunna försörja sig själv så långt som möjligt. Vaisnavas har många gårdar och jordbrukskollektiv runt om i världen, och en av dessa är Goura Vrindavana i Brasilien.


Goura Vrindavana ligger någon mil utanför Paraty, en liten historisk kuststad söder om Rio de Janeiro. Landskapet omkring är helt fantastiskt, med många klippor som reser sig ute i havet, höga berg och delvis tät regnskog. Överallt finns en otrolig grönska och mängder av vackra blommor. Här växer det mesta, ananas, bananer, sockerrör, kokos för att bara nämna några få frukter. De hängivna i Goura Vrindavana producerar främst torkade bananer och sockerrörssirap till salu. Båda smakar sanslöst gott! :)


.
Jag gjorde ett kort besök i Goura Vrindavana för några år sedan och skulle gärna åka tillbaka igen. Avstånden är enorma i Brasilien, men lyckligtvis så ligger Paraty inte så långt ifrån Rio de Janeiro. Först gjorde vi en ca fyra timmars bussresa från Rio de Janeiro, bussen kör längs med kusten söderut, det är en vacker resa med imponerande utsikt (fast mitt den tropiska grönskan vid havet reser sig plötsligt ett kärnkraftverk!!). I Paraty får man ta en taxi vidare ut någon mil på landsväg, och sedan in på en oasfalterad lerväg ut på fälten och vidare upp i skogen. Taxiföraren körde såpass långt han förmådde på den branta och ojämna vägen och sedan fick vi gå ca 20-30 min den sista biten. Vi fick sällskap av en stor hund som följde med oss hela vägen, de hängivna berättade att han verkade gilla att hänga runt Goura Vrindavana och ofta gör de hängivna sällskap när de är ute och vandrar.
.

Det var lite svettigt att gå i den fuktiga värmen, men utsikten var fin. En hängiven mötte oss och visade oss runt och berättade lite, samt bjöd på färskpressad sockerrörssaft, det måste vara bland det godaste jag druckit, vilken skillnad från syntetisk och översockrad juice från snabbköpet! Hennes man höll på med att koka sockerör till sirap på traditionellt hantverkarsätt, utan maskiner.


Med en enkel livsstil och i ett sådant här klimat så blir livet okomplicerat. Vilken otrolig skillnad från det kaotiska och förslummade Rio de Janeiro! Några enkla timmerbyggnader och odlingar, och man klarar sig långt. Däremot så krävs det en hel del hårt arbete förstås, när vi var där så var det fortfarande ett ganska så nytt projekt med ett fåtal hängivna, men sedan dess tycks fler ha kommit till, och nu har man även en del skolundervisning och hälsovård för den lokala befolkningen.

.
Här är en film från Goura Vrindavana:





Inga kommentarer: