måndag 20 augusti 2007

Fågeln


Det går så fort ibland. Mitt i min läsning stördes jag av en smäll emot fönsterrutan. Jag rusade fram till fönstret och tittade ut; på marken låg en fågel, den var svårt skadad, kämpade för att andas. Kampen varade inte länge, efter en kort stund var den död.
Sådant händer varje år, fåglar sägs ha god syn men de tycks ha svårt att uppfatta glas, och så flyger de med all kraft rakt in i rutan. Några överlever, andra inte.
Och så är det, historien upprepas ständigt: en levande varelse, det kan vara en människa, det kan vara ett djur, hastar fram genom livet. Fullt upptagen med sina dagliga bestyr, med sina verkliga eller inbillade förpliktelser, med alla sina planer för framtiden.

Och så: ett ödesdigert misstag, och på ett ögonblick är allt över, förbi.
.
Jag lade den döda fågelkroppen ute i skogen, och funderade över hur vi använder den korta tid vi har till skänks här. Djuren har ingen möjlighet till filosofiskt sökande, men det har vi människor.

Människan förmodas ha ett förnuft som ger oss förmåga att ifrågasätta lidandet vi underkastas, alla sjukdomar, bekymmer och oro, åldrandet, och slutligen döden; den oundvikliga.

Och hur använder vi vårt förnuft och de korta år vi har innan kroppen förintas?
Jo: till jakt på ständigt förnyade njutningar. Mat, sömn, pengar till att konsumera alla dessa saker som vi egentligen inte behöver, ständigt nya saker som måste skaffas. Och skräcken för att vi plötsligt skall berövas våra njutningar; sjukdomar, illasinnade människor, naturens och klimatets krafter, våra fiender är så många! Det är en kamp som vi bara kan förlora, och ändå är det så få som söker en väg ut ur fångenskapen. Dum-tv, slaskpress, internet: vi gör så gott vi kan för att fördriva tiden med ingenting i väntan på slutet. Många förfaller till ett beteende lägre än djurens. Djur öppnar inte slakthus; djur startar inga krig.
.
Det är inte så våra liv skall användas. Detta vårt människoliv är vår enda chans att finna befrielse. Det är ett liv som inte varar så länge; det är vår skyldighet att använda det väl.
.
Hare Krishna, Hare Krishna, Krishna Krishna, Hare Hare/ Hare Rama, Hare Rama, Rama Rama, Hare Hare
.
"O Herre, o Guds energi, vänligen engagera mig i Din tjänst"

1 kommentar:

Anonym sa...

Jay! kanon blogg!! kanske du kan skriva lite mer från din syn? likt denna!?