Ur godhetens kvalitet utvecklas verklig kunskap; ur lidelsens kvalitet utvecklas sorg, och ur okunnightens kvalitet utvecklas dårskap, vanvett och illusion.
.
Eftersom den nuvarande civilisationen inte är speciellt gynnsam för de levande varelserna, rekommenderas Krishna-medvetande. Genom Krishna-medvetande kommer samhället att utveckla godhetens kvalitet. När denna kvalitet har utvecklats, kan folk se saker och ting som de verkligen är. Under inflytandet av okunnghetens kvalitet blir folk som djur och förlorar förmågan att se klart. De kan t ex inte inse, att de i sitt nästa liv riskerar att dödas av samma djur som de nu slaktar. Då folk saknar verklig utbildning och kunskap blir de ansvarslösa. För att stoppa denna ansvarslöshet, måste man tillhandahålla undervisning som leder till att godhetens kvalitet utvecklas. När människorna utbildas i godhetens kvalitet blir de besinningsfulla och kan se tingen som de verkligen är. Då kommer lycka och välstånd automatiskt. Även om majoriteten av mänskligheten är okunnig så finns det möjlighet att sprida lycka över hela världen, under förutsättningen att åtminstone en viss procent av befolkningen utvecklar Krishna-medvetande och höjer sig till godhetens kvalitet. Om, å andra sidan, världen hänger sig helt åt lidelsens och okunnighetens kvaliteter, kan aldrig fred eller välstånd existera. Under påverkan av lidelsens kvalitet blir människor giriga och deras begär efter sinnesnjutning känner ingen gräns. Man kan se, att även om man har tillräckligt med pengar och fullgoda anordningar för sinnesnjutning, så saknas ändå lycka och sinneslugnet. Så länge man är under lidelsens inflytande kommer alltid lycka och sinnelugn att saknas. Om man alls önskar lycka, är pengar ingen hjälp; man måste höja sig till godhetens kvalitet genom att utöva Krishna-medvetande. Den som befinner sig i lidelsens kvalitet är inte bara psykiskt olycklig , utan hans yrke blir också mycket betungande. Han måste göra upp så många planer och arbeta mycket hårt för att uppehålla sin existens. Allt detta är eländigt. Genom påverkan av okunnighetens kvalitet blir folk galna. Betungade av omständigheterna söker de skydd i berusningsmedel, och således sjunker de allt djupare in i okunnigheten. Deras framtid är mycket mörk.
Bg 14.17
.
De som befinnner sig i godhetens kvalitet stiger gradvis uppåt till de högre planetena; de i lidelsens kvalitet dväljs på jordiska planeter, och de i okunnighetens kvalitet falller ned till de helvetiska världarna.
.
I denna vers påvisas tydligare vilka resultat, som handlingar i de tre kvaliteterna för med sig. Det finns ett högre planetsystem, bestående av himmelska planeter, där alla är högt utvecklade. Vilken av dessa planeter man kommer till beror på den grad av godhet man har utvecklat.
Lidelsens kvalitet är blandad. Den befinner sig mitt emellan godhetens och okunnighetens kvalitet. En människa befinner sig aldrig i en oblandad kvalitet, och om hon befann sig i tex oblandad lidelse, skulle hon helt enkelt stanna på denna jord som kung eller rik man, liv efter liv. Emellertid är kvaliteterna blandade, därför kan man också vandra nedåt. Även i lidelsens kvalitet riskerar man att blir galen i sitt nästa liv.
Den lägsta kvaliteten, okunnighetens kvalitet, beskrivs här som vedervärdig. Det är ytterst riskfyllt att utveckla okunnighetens kvalitet. Det finns åtta miljoner olika livsarter som står under människan. Vi finnner dem bland fåglar, fyrfotadjur, reptiler, växter m fl. Graden av okunnighet som man utvecklat bestämmer vilken av dessa arter, med dess vedervärdiga livsvillkor, man kommer att födas till.
Det finns möjlighet för männniskor i lidelsens och okunnighetens kvaliteter att höjas till godhetens kvalitet, och detta system kallas Krishnamedvetande. De som dock inte tar detta tillfälle i akt kommer förvisso att stanna kvar i de lägre kvaliteterna.
Bg 14.18
.
När du ser att det i varje handling inte finns någoting bortom dessa naturens kvaliteter och att den Högste Herren är transcendental till dem, då kan du förstå Min andliga natur.
.
Helt enkelt genom att rätt förstå alla aktiviteter, som orsakats av naturens kvaliteter, kan man höja sig över dem. Denna förståelse kan erhållas från upplysta själar. Krishna är den ursprungliga andliga mästaren i dessa frågor, och Han undervisade Arjuna. Det är alltså från en helt Krishna-medveten person som man kan lära sig vetenskapen om aktiviteter i naturens olika kvaliteter. Om man underlåter att göra detta förspiller man sitt liv. Av en sådan bona fide andlig mästare kan man upplysas om sin andliga natur, sin materiella kropp, sina sinnen och hur man är fängslad av den materiella naturens kvaliteter. Då man är fångad av dessa kvaliteter är man hjälplös, men när man insett sin verkliga natur kan man nå det transcendentala tillståndet, ty då kan man ägna sig åt andligt liv. Egentligen är det inte den levande varelsen som utgör de olika handlingarna, utan han tvingas agera i enlighet med sin kropp, vilken styrs av de materiella kvaliteterna. Utan hjälp från en andlig auktoritet kan man inte förstå sin verkliga position. Genom umgänge med en bona fide andlig mästare kan man inse sin verkliga natur, och genom denna insikt blir man fast förankrad i Krishna-medvetande. En Krishna-medveten person påverkas inte av den materiella naturens förtrollande band. Den materiella naturens inflytande upphör gradvis över den som har förmågan att se tingen som de är.
Bg 14.19
.
När den förkroppsligade varelsen har förmågan att höja sig över dessa tre kvaliteter, befrias han från födelse, död, ålderdom och deras elände, och han njuter av nektar redan i detta liv.
.
Trots att man befinner sig i den materiella kroppen, kan man befrias från inflytandet av naturens kvaliteter genom att utveckla andlig kunskap. På detta sätt kan man njuta av det andliga livets lycka även i den nuvarande kroppen, och efter att ha lämnat kroppen förflyttas man utan tvivel till den andliga världen. Om man utför hängiven tjänst i Krishna-medvetande är detta ett tecken på att man befriats från materiella band, ty när man inte längre påverkas av den materiella naturens kvaliteter påbörjar man hängiven tjänst.
Bg 14.20
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar