lördag 5 maj 2007

Det vediska samhället


I Veda-skrifterna förklaras det att människosamhället kan uppdelas i fyra klasser, brahmanas, ksatriyas, vaisyas och sudras. Varje samhällsklass har sina uppgifter och arbete att utföra.
Det är först och främst mycket viktigt att förstå att ens klasstillhörighet inte bestäms av i vilken familj man föds, utan av ens personliga egenskaper. Det nuvarande indiska kastsystemet har inget med det vediska systemet att skaffa. Det är också viktigt att förstå att samtliga klasser behöver och är beroende av varandra, de olika uppdelningarna behövs helt enkelt för att var och en skall hamna rätt i livet och få en sysselsättning som passar just honom eller henne.
.
Brahmanas utgör samhällets intellektuella skikt. Från den brahminska klassen kommer samhällets präster, lärare och lärda. I motsats till nutidens s k intellektuella elit, utmärker sig en en brahmana inte bara med sitt intellekt utan också genom sin rena karaktär.
En brahmana är alltid ödmjuk, tolerant och fri från falsk prestige.
Han blir inte arg om han utsätts för kritik, för han är inte mån om att bli ärad av andra, eller att uppnå berömmelse. Han är självbehärskad och kan kontrollera sina sinnen. Sinnena är mycket starka och vill alltid njuta, men en brahmana vet att man aldrig bör accepera någonting som är skadligt för ens andliga utveckling. Han lever alltid mycket enkelt, aldrig i lyx.
En annan utmärkande egenskap för en brahmana är att han är mycket ren, både utvärtes och invärtes. Han är mycket noga med den kroppsliga renligheten, men också med sinnets renhet.
En brahmana är intellektuellt begåvad, hans uppgift är att lära ut kunskap, vare sig det gäller materiella eller andliga ting. Till hans uppgifter hör också att vara rådgivare åt de styrande i samhället.
.
Ksatriyas är samhällets politiska klass. Från denna klass kommer samhällets ledare, kungar och politker, och också dess militär och polis.
En ksatriyas uppgift är att leda och organisera samhället. Han skall också beskydda samhället och dess invånare, både från inre och yttre fiender. En ksatriya får inte vara feg, om det är nödvändigt så måste han vara beredd att ta till våld för att beskydda samhällets medborgare.
Nutidens politiker har lätt för att skicka ut andra på slagfälten, medan de själva sitter i trygghet någonstans, men i det vediska samhället förväntas det av samhällsledarna att de personligen skall vara närvarande för att leda sina trupper i krig..
Ksatriyans styrka är till för att beskydda och inte för att exploatera andra; så en ksatriya måste ha ett starkt rättsmedvetande, han förväntas också vara mycket generös med sina rikedomar.
.
Vaisyas utgör samhällets ekonomiska ryggrad. En vaisya är sysselsatt med bank- eller affärsverksamhet, eller så äger han stora markegendomar. Produktion av livsmedel och ekonomisk utveckling är vaisyans ansvar. I det vediska samhället hade man en helt annan attityd till djurbeskydd än nu, boskap föddes inte upp för att slaktas, utan för att producera mjölk. Kon var ett mycket respekterat djur, hennes mjölk ansågs vara det viktigaste av alla födoämnen. Vaisyans viktigaste uppgift var alltså kobeskydd. Den ekonomiska klassen skall inte som idag höra till de styrande i samhället, eftersom de har en fallenhet att sätta affärsintressen före samhällets bästa; deras uppgift är ekonomi och inte politik.
.
Sudras, slutligen, är samhällets arbetarklass och utgör majoriteten av samhällets medborgare. Sudrans uppgift är att med sitt arbete tjäna de högre samhällsklasserna, de högre samhällsklasserna är i sin tur skyldiga att ge sudras beskydd, det är en fråga om ömsesidigt samarbete. En sudra kan som sitt yrke ha olika sorters kroppsarbete, som till exempel lantarbetare, han kan också vara hantverkare, kontorsarbetare eller konstnär.
En sudra har inte en brahmanas intellekt, en ksatriyas ledarförmåga eller en vaisyas affärsbegåvning, däremot är han en skicklig arbetare och därmed viktig för samhällets upprätthållande.
.
Utanför det vediska samhället står personer som i Veda kallas för raksasas, yavanas osv, det är människor som inte räknas som civiliserade och som inte vill följa samhällets regler och lagar; kriminella hör till denna grupp.
Man kan läsa mer om det vediska samhället i Bhagavad-gita, kapitel 16, verserna 1-3:

Inga kommentarer: