Srila Bhaktivinoda Thakura summerar kapitel tjugoett på följande sätt. I detta kapitel ger Sri Caitanya Mahaprabhu en fullständig beskrivning av Krishnaloka, den andliga världen, Orsaksoceanen och den materiella världen, som består av ett oräkneligt antal universa. Herren Caitanya bekskriver vidare Brahmas möte med Krishna i Dvaraka och hur Herren kuvar Brahmas stolthet. Det finns också en beskrivning av en av Krishnas lekar med Brahma. I detta kapitel har Caitanya-caritamritas författare presenterat några mycket vackra dikter, som skildrar Krishnas lekar och Hans överjordiska skönhet. I resten av kapitlet beskrivs vår intima relation (sambandha) med Krishna.
Caitanya-caritamrita
Madhya-lila Kapitel 21
"För att uppvisa styrkan hos Sin egen andliga kraft manifesterade Herren Krisna en gestalt, helt ägnad till Hans lekar i den materiella världen. Denna gestalt väckte förundran till och med hos Honom Själv och utgjorde den överflödande lyckosamhetens högsta boning. Lemmarna hos Hans kropp var så vackra, att de ökade skönheten hos smycken Han bar."
"Herren Krishna har en mångfald lekar, och av dessa är Hans lekar som människa de främsta. Hans mänskliga gestalt är den högsta transcendentala formen. I denna gestalt är Han en koherdepojke. Han bär en flöjt i Sin hand, och Han står i början av Sin ungdom. Han är också en mycket skicklig dansör. Allt detta är mycket passande för Hans lekar såsom människa."
"Min käre Sanatana! Krishnas ljuva, attraktiva transcendentala gestalt är så tilltalande. Försök bara förstå den. Till och med en obetydlig förståelse av Krishnas skönhet kan dränka de tre världarna i ett hav av kärlek. Han attraherar varje levande varelse i alla de tre världarna."
"Herren Krishnas transcendentala gestalt uppenbaras för världen genom Hans inre, andliga energi, som är en omvandling av ren godhet. Denna juvellika gestalt utgör de hängivnas innersta skatt och uppvisas genom Krishnas eviga lekar."
21.100-103
"När Herren Krishna vandrar i Vrindavanas skogar tillsammans med Sina vänner, vilka åtnjuter ett jämbördigt förhållande med Honom. omges de av ett oräkneligt antal betande kor. Detta är ytterligare en av Herrens njutningar, fylld av lycksalighet. När Han spelar på Sin flöjt, skälver alla levande varelser - såväl träd som växter, djur och människor - och fylls av en jublande glädje. Tårar strömmar oavbrutet från deras ögon."
"Krishna bär ett pärlhalsband, som liknar en rad vita änder runt Hans hals. Påfågelsfjädern i Hans hår är som regnbågen, och Hans gula klädnad för tankarna till en blixt på himlen. Krishna är som ett nybildat moln, och gopierna är som den nyligen uppvuxna säden på fälten. Ett ständigt regn av nektarljuva lekar faller på dessa späda sädesax, och det tycks som om gopierna erhåller strålar av liv från Krishna, på samma sätt som säden får liv genom regnet."
21.108-109
"Om någon genom hängiven tjänst uppnår resultaten av fromma handlingar och ser Herren Krishnas ansikte, kan han med sina ögon njuta av Herren. Hans girighet och törst fördubblas när han ser Krishnas nektarljuva ansikte. På grund av sin oförmåga att till fullo dricka denna nektar blir han mycket olycklig och kritiserar skaparen, som endast har gett honom två ögon."
21.132
"Herren Sri Krishnas transcendentala gestalt jämförs med ett hav. Åsynen av månen som lyser på detta hav utgör ett särskilt vackert skådespel, liksom Krishnas leende, vilket är ljuvare än allt ljuvt och är som skimrande månskensstrålar." När Sri Caitanya Mahaprabhu talade om dessa ting med Sanatana Gosvami, började Han minnas det ena efter det andra. Han reciterade en vers medan Han rörde Sina händer i hänryckta gester.
"O Herre! Krishnas transcendentala gestalt är mycket ljuv, och Hans ansikte är till och med ljuvare än Hans kropp. Hans milda leende, som är som en doft av honung, är dock ännu ljuvare."
21.135-136
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar