Att uppnå Gudomens Högsta Personlighet

Text ur Bhagavad-gita Som Den Är, med innebördsförklaringar av AC Bhaktivedanta Swami.

"Befriade från bundenhet, fruktan och vrede, helt försjunkna i Mig, har många personer i det förflutna sökt skydd hos Mig och renats genom kunskap om Mig - och sålunda uppnådde alla transcendental kärlek till Mig."

Såsom beskrivits ovan är det mycket svårt för en person som är alltför materiellt påverkad att förstå den Högsta Absoluta Sanningens personliga natur. Vanligtvis är människor, som är bundna vid det kroppsliga livsbegreppet, så fördjupade i materialism att det är nästan omöjligt för dem att förstå att det finns en transcendental kropp som är oförgänglig, full av kunskap och evigt lycksalig. Enligt den materialistiska uppfattningen är kroppen förgänglig, full av okunnighet och fullständigt eländig. Därför har människor i allmänhet denna kroppsliga idé i tankarna då de informeras om Herrens personliga form. För sådana materialistiska människor är den ofantliga materiella manifestationen den högsta. Följaktligen anser de att den Högste är opersonlig. Eftersom de är alltför materiellt försjunkna, skräms de också av tanken att de bibehåller personligheten även efter befrielse från materia. När de informeras om att andligt liv också är individuellt och personligt, blir de rädda för att bli personer igen, och därför föredrar de naturligt nog något slags uppgående i den opersonliga tomheten. Vanligtvis jämför dessa personer de levande varelserna med havets bubblor, vilka blir ett med havet. Detta är den högsta fullkomligheten av den andliga existensen som är möjlig att uppnå utan individuell personlighet. Det är ett slags ångestfyllt tillstånd där man saknar fullkomlig kunskap om den andliga tillvaron.
.
Det finns också många personer som över huvud taget inte kan förstå den andliga tillvaron. På grund av att de förvirras av så många teorier och motsägelser mellan olika slags spekulativa filosofier, blir de besvikna och vredgade, och i sin dåraktighet drar de slutsatsen att det inte finns någon högsta orsak och att allting ytterst är tomhet. Sådana personer befinner sig i ett sjukligt livstillstånd.
.
En del människor är alltför materiellt bundna och bryr sig därför inte om andligt liv, några vill bli ett med den högsta andliga orsaken, och några misstror allting, då de utav hopplöshet utlöst sin vrede mot alla slag av andlig spekulation. Denna sista människoklass tar sin tillflykt till något slags berusningsmedel, och deras känslosamma hallucinationer accepteras ibland som andliga visioner. Man måste frigöra sig från alla dessa tre stadier av bundenhet till den materiella världen: 1 försummelse av andligt liv 2 rädslan för en andlig personlig identitet och 3 tomhetsbegreppet, som har sin grund i besvikelsen på livet. För att bli fri från dessa, det materiella livsbegreppets tre stadier, måste man ta fullständigt skydd hos Herren, ledd av den bona fide andliga mästaren, och följa det hängivna livets discipliner och reglerande principer. Det hängivna livets sista stadium kallas bhava, vilket innebär transcendental kärlek till Gudomen.
.
I början måste man ha en preliminär önskan till självförverkligande. Detta kommer att leda till ett stadium där man försöker umgås med personer som är andligt upphöjda. I nästa stadium initieras man av en upphöjd andlig mästare, och under hans instruktion börjar man tillämpa hängiven tjänst. Genom att utföra hängiven tjänst under den andliga mästarens ledning, blir man fri från alla materiella band; man uppnår stabilitet på vägen mot självförverkligande, och man förvärvar en smak att höra om Gudomens Absoluta Personlighet, Sri Krishna. Denna smak leder en vidare framåt tills man får förkärlek för Krishna-medvetande, vilken mognar i bhava, det preliminära stadiet av transcendental gudskärlek. Verklig gudskärlek kallas prema, livets högsta fullkomliga stadium. I stadiet av prema är man ständigt engagerad i Herrens transcendentala kärleksfulla tjänst. Sålunda, genom den långsamma metoden av hängiven tjänst under den bona fide andliga mästarens ledning, kan man uppnå det högsta stadiet, och bli fri från alla materiella band, från rädslan för ens individuella andliga personlighet, och från besvikelsen som orsakas av tomhetsfilosofin. Då kan man slutligen uppnå den Högsta Herrens boning.
Bg 4.10