lördag 10 november 2007

Herren Nityanandas hängivna


På samma sätt som Herren Caitanya Mahaprabhus grenar och sidogrenar beskrivs i tionde kapitlet, beskriver detta elfte kapitel Sri Nityananda Prabhus grenar och sidogrenar.

Caitanya-caritamrita
Adi-lila Kapitel 11

Sri Nityananda Prabhu är en ytterst tung gren på Sri Caitanyas träd. Fråm denna gren växer många grenar och sidogrenar.
11.5

Efter Nityananda Prabhu är den största grenen Virabhadra Gosani. Han var direkt son till Srila Nityananda och lärjunge till Jahnava-devi. Hans verkliga moder var Vasudha. Han nämns som en inkarnation av Ksirodakasayi Visnu. Även om Virabhadra Gosani var Gudomens Högsta Personlighet, framställde Han Sig som en framstående hängiven. Och fastän den Högste Guden är transcendental till alla vediska föreskrifter, följde Han strängt de vediska ritualerna. Det är tack vare Sri Virabhadra Gosanis ärorika barmhärtighet som människor över hela världen nu har möjlighet att recitera Caitanyas och Nityanandas namn.
11.8-11

Två av Herren Caitanyas hängivna, vid namn Sri Ramadasa och Gadadhara dasa, var alltid tillsammans med Sri Virabhadra Gosani. Sri Ramadasa, som senare blev känd som Abhirama Thakura, var en av Sri Nityananda Prabhus tolv gopaler, koherdevänner. Han var tidigare Sridama. På Nityananda Prabhus befallning blev Abhirama Thakura en mäktig acarya och förkunnare av Caitanyas rörelse för hängiven tjänst. Han var en mycket inflytelserik personlighet, och icke-hängivna var mycket rädda för honom. Han var bemyndigad av Sri Nityananda Prabhu, varför han alltid befann sig i hänryckning, och han var ytterst vänlig mot alla fallna själar. Det sägs att om han frambar vördnad till någon annan sten än salagrama-sila, sprack den omedelbart. Det sägs också att Abhirama Thakura hade en piska, och att vem han än vidrörde med denna piska genast blev en upphöjd hängiven till Krishna.
11.13

När Nityananda Prabhu beordrades fara till Bengalen för att predika, beordrades dessa båda hängivna (Sri Ramadasa och Gadadhara dasa) att följa med honom. Således räknas de ibland till Herren Caitanyas hängivna och ibland till Herren Nityanandas hängivna. På samma sätt tillhörde Madhava och Vasudeva Ghosh samtidigt båda grupperna av hängivna.

Ramadasa var fylld av broderskärlek för Gudomen.

Srila Gadadhara dasa var alltid helt försjunken i en gopis hänryckning.

Sri Madhava Ghosh var en kirtanaledare. När han sjöng dansade Nityananda Prabhu. När Vasudeva Ghosh utförde kirtana och beskrev Herren Caitanya och Nityananda, brukade till och med trä och sten smälta.
11.15-20

Många besynnerliga gärningar utfördes av Murari, en framstående hängiven till Herren Caitanya Mahaprabhu. Ibland brukade han i hänryckning slå till en tiger på kinden, och ibland brukade han leka med en giftig orm. Murari Caitanya dasa hade inga materiella kroppsdrag, ty han var fullständigt andlig. Således brukade han ibland jaga efter tigrar i djungeln och behandla dem precis som katter och hundar. Han fruktade inte för sin yttre kropp, vilken han var helt omedveten om. Han kunde ägna alla dygnets tjugofyra timmar åt att recitera Hare Krishna-maha-mantrat eller tala om Herren Caitanya och Nityananda. Ibland brukade han vara nedsänkt i vatten i två eller tre dagar, utan att känna några kroppsliga besvär. Således betedde han sig nästan som en sten eller trä, men han använde alltid sin energi åt att recitera Hare Krishna-maha-mantrat. Ingen kan beskriva hans speciella egenskaper, men man kan förstå att varhelst Murari Caitanya dasa gick förbi, blev de personer som råkade vara där upplysta om Krishnamedvetande helt enkelt genom den atmosfär han skapade.
11.20

Alla Herren Nityanandas följeslagare var tidigare koherdepojkar i Vrajabhumi. Deras symboliska kännetecken var de horn och käppar de bar med sig, deras koherdekläder och påfågelsplymerna på deras huvuden.

Jahnava-mata är även med på listan över Herren Nityanandas anhängare. Hon beskrivs som Ananda-manjari från Vrindavana. Alla de hängivna som är anhängare till Jahnava-mata räknas med bland Sri Nityananda Prabhus hängivna.
11.21

Läkaren Raghunatha, ävrn känd som Upadhyaya, var en sådan framstående hängiven att blotta anblicken av honom uppväckte ens slumrande gudskärlek.
11.22

Sundarananda, en annan av Sri Nityananda Prabhus grenar, var Herren Nityanandas mest förtrogne tjänare. Herren Nityananda Prabhu varseblev Vrajabhumis liv i hans sällskap. Han förklaras ha varit Sudama i krishna-lila. Således var han en av de tolv koherdepojkarna som kom tillsammans med Balarama när Han nedsteg som Sri Nityananda Prabhu. Sundarananda Prabhu var en naisthika-brahmacari - han gifte sig aldrig.
11.23

Kamalakara Pippalai sägs ha varit den tredje gopalan. Hans uppträdande och gudskärlek var av ovanligt slag, och således lovprisas han över hela världen. Hans tidigare namn var Mahabala.

En hängiven vid namn Dhruvananda önskade skänka Herren Jagannathaji maträtter som han hade tillagat själv. Jagannathaji uppenbarade Sig för honom i en dröm och bad honom fara till Mahesa på Ganges strand, för att där börja dyrka Honom i ett tempel. Således begav sig Dhruvananda till Mahesa, där han såg de tre Gudsgestalterna - Jagannatha, Balarama och Subhadra - flyta i Ganges. Han plockade upp dessa Gudsgestalter och installerade Dem i en liten stuga, och med stor tillfredsställelse utförde han dyrkan av Herren Jagannatha. När han blev gammal, var han mycket angelägen om att låta någon pålitlig person ta hand om dyrkan, och i en dröm fick han tillåtelese av Jagannatha Prabhu att överlämna den till en person som han skulle träffa nästa morgon. Påföljande morgon träffade han Kamalakara Pippalai, som var en ren vaisnava. Således lät han honom genast ta hand om dyrkan. På detta sätt blev Kamalakara Pippalai dyrkare av Herren Jagannatha, och sedan dess har hans familjemedlemmar benämnts Adhikari, vilket betyder "en som är bemyndigad att dyrka Herren".
11.24

Suryadasa Sarakhela och hans yngre border Krishnadasa Sarakhela hyste båda stark tilltro till Nityananda Prabhu. De var en gudskärlekens källa. Suryadasa Sarakhela var anställd som sekreterare för den muslimska förvaltningen, och på detta sätt samlade han ihop en stor förmögenhet. Han hade fyra bröder, vilka alla var rena vaisnaver.
11.25

Gauridasa Pandita, symbolen för den mest upphöjda hängivna tjänsten i gudskärlek, ägde den största kraften att motta och överräcka sådan kärlek. Han var tidigare Subala, en av Krishnas och Balaramas koherdevänner i Vrindavana. Gauridasa Pandita offrade allt i Herren Nityanandas tjänst, till och med samhörigheten med sin egen familj.
11.26

Sri Nityananda Prabhus trettonde betydelsefulla hängivne var Pandita Purandara, som rörde sig i gudskärlekens ocean precis som Mandara-berget. Panditan befann sig högst uppe i ett träd när han såg Nityananda Prabhu dansa på ett mycket ovanligt sätt, och då han såg Nityanandas dans hoppade han ner på marken och presenterade sig som Angada, en av de hängivna i Hanumans läger under Herren Ramacandras lekar.
11.28

Paramesvara dasa, som sägs var den femte gopalan i krishna-lila, överlämnade sig helt till Nityanandas lotusfötter. Den som minns hans namn, Paramesvara dasa, kommer mycket lätt att erhålla kärlek till Krishna. Paramesvara dasa, ibland känd som Paramesvari dasa, var Sri Nityanandas Prabhus hela liv. Tidigare var han Arjuna, en av Krishnas och Balaramas vänner.
11.29

Jagadisa Panidta, den femtonde grenen bland Herren Nityanandas anhängare, var hela världens befriare. Hängiven kärlek till Krishna flödade från honom likt regnskurar. Både hans fader och moder var framstående hängivna till Herren Visnu, och efter deras bortgång lämnade Jagadisa, tillsammans med sin hustru Dukhini och broder Mahesa, sin födelseort och kom till Sri Mayapur för att leva i sällskap med Jagannatha Misra och andra vaisnaver. Herren Caitanya bad Jagadisa att fara till Jagannatha Puri för att predika harinama-sankirtana-rörelsen. Efter att ha återvänt från Jagannatha Puri, etablerade han på Herren Jagannathas befallning Jagannatha-murtis i byn Yasada-grama. När han förde med sig Jagannatha-murtin till Yasada-grama, band han fast den tunga Gudsgestalten vid en käpp och förde honom på detta sätt till byn.
11.30

Nityananda Prabhus sextonde kära tjänare var Dhananjaya Pandita. Han var ytterst avsagd och alltid försjunken i kärlek till Krishna. Han var en av de tolv gopalerna. Hans tidigare namn var Vasudama.
11.31

Mahesa Pandita, den sjunde av de tolv gopalerna, var mycket generös. I stark kärlek för Krishna dansade han som en galning till en pukas rytmer.
11.32

Purusottama Pandita, en invånare i Navadvipa, var den åttonde gopalan. Han brukade nästan bli galen så snart han hörde Nityananda Prabhus heliga namn. Hans tidigare namn var Stokakrishna.
11.33

Balarama dasa smakade alltid till fullo nektarn i form av kärlek till Krishna. När han hörde Nityananda Prabhus namn blev han alledes galen.
11.34

Den tjugoförste hängivne till Sri Nityananda i Bengalen var Krishnadasa Brahmana som var en förstklassig tjänare till Herren.
11.36

Herren Nityananda Prabhus tjugoandra hängivne var Kala Krishnadasa, som var den nionde koherdepojken. Han var en första klassens vaisnava och kände inte till någonting annat än Nityananda Prabhu. Hans tidigare namn var Labanga.
11.37

Den tjugotredje och tjugofjärde utav Nityananda Prabhus främsta hängivna var Sadasiva Kaviraja och hans son Purusottama dasa, vilken var den tionde gopalan.
Candravali, en av Krishnas mest älskade gopier, föddes som Sadasiva Kaviraja. Det sägs att Kamsari Sena, Sadasiva Kavirajas fader, tidigare var gopin vid namn Ratnavali i Krishnas lekar. Alla Sadasiva Kavirajas familjemedlemmar var framstående hängivna til Herren Caitanya Mahaprabhu.
11.39

Sri Kanu Thakura, en mycket respektabel herre, var son till Purusottama dasa Thakura. Han var koherdepojken vid namn Dama i krishna-lila. Det sägs att Kanu Thakuras moder, Jahnava, dog precis när han fötts. När han var ungefär tolv dagar gammal, tog Sri Nityananda Prabhu honom till Sitt hem i Khadadaha.
11.40

Uddharana Datta Thakura, den elfte av de tolv koherdepojkarna, var en upphöjd hängiven till Herren Nityananda Prabhu. Han dyrkade Herren Nityanandas lotusfötter i alla avseenden. Hans tidigare namn var Subahu. Han föddes med rätten att dyrka Nityananda Prabhu. Det förklaras även att Nityananda Prabhu kom till Saptagrama och bodde i Uddharana Dattas hem, efter att under en tid ha vistats i Khadadaha. Uddharana Datta Thakura var föreståndare för en egendom som tillhörde en mäktig zamindar (godsägare) och han levde som en familjeförsörjare hela livet.
11.41

Den tjugosjunde av Nityananda Prabhus främsta hängivna var Acarya Vaisnavananda, en framstående personlighet i hängiven tjänst. Han var tidigare känd som Raghunatha Puri och mycket kraftfull i fråga om de åtta mystiska framgångarna.
11.42

En annan betydelsefull hängiven till Nityananda Prabhu var Visnudasa, som hade två bröder, Nandana och Gangadasa. Herren Nityananda bodde ibland i deras hus.
11.43
.
Paramananda Upadhyaya var Nityananda Prabhus framstående tjänare. Sri Jiva Pandita lovprisade Sri Nityananda Prabhus egenskaper. Sri Jiva Pandita var barndomsvän till Hadai Ojha, Nityananda Prabhus fader. Tidigare var han gopin vid namn Indira.
11.44
.
Herren Nityananda Prabhus trettioförsta hängivne var Paramananda Gupta, som var mycket hängiven Herren Krishna och långt framskriden i andligt medvetande. Tidigare bodde Nityananda Prabhu även i hans hus under en tid. Paramananda Gupta var tidigare gopin vid namn Manjumedha.
11.45
.
Den trettioandra, trettiotredje, trettiofjärde och trettiofemte av de framträdande hängivna var Narayana, Krishnadasa, Manohara och Devananda, vilka alltid engagerade sig i Herren i Nityanandas tjänst.
11.46
.
Herren Nityanandas trettiosjätte hängivne var Hoda Krishnadasa, vars hela liv var Nityananda Prabhu. Han var alltid hängiven Nityanandas lotusfötter, och han visste inte av någon annan än Honom.
11.47
.
Utav Herren Nityanandas hängivna var Nakadi den trettiosjunde, Mukunda den trettioåttonde, Surya den trettionionde, Madhava den fyrtionde, Sridhara den fyrtioförsta, Ramananda den fyrtioandra, Jagannatha den fyrtiotredje och Mahidhara den fyrtiofjärde. Sridara var den tolfte gopalan.
11.48
.
Sri Manta var den fyrtiofemte, Gokula dasa den fyrtiosjätte, Hariharananda den fyrtiosjunde, Sivai den fyrtioåttonde, Nandai den fyrtionionde och Paramananda den femtionde.
11.49
.
Vasanta var den femtioförsta, Navani Hoda den femtioandra, Gopala den femtiotredje, Sanatana den femtiofjärde, Visnai den femtiofemte, Krishnananda den femtiosjätte och Sulocana den femtiosjunde.
.
Navani Hoda verkar ha varit samma person som Hoda Krishnadasa, som var son till kungen av Badagachi. Ibland sägs det att Navani Hoda var son till Raja Krishnadasa, som arrangerade Sri Nityanandas bröllop.
11.50
.
Den femtioåttonde av Herren Nityananda Prabhus framstående hängivna var Kasari Sena, den femtionionde var Ramasena, den sextionde var Ramacandra Kaviraja och den sextioförsta, sextioandra och sextiotredje var Govinda, Sriranga och Mukunda, som alla var läkare.
Sri Ramacandra Kaviraja var en lärjunge till Srinivasa Acarya och den mest förtrolige vännen till Narottama dasa Thakura. Srila Jiva Gosvami uppskattade mycket Sri Ramacandra Kavirajas stora hängivenhet till Herren Krishna och gav honom därför titeln kaviraja. Sri Ramacandra Kaviraja, som alltid var ointresserad av familjeliv, var till stor hjälp för Srinivasa Acarya och Narottama dasa Thakura i deras predikoverksamhet. Govinda Kaviraja var Ramacandra Kavirajas broder. Fastän han först var en sakta, dvs en dyrkare av gudinnan Durga, blev han senare initierad av Srinivasa Acarya Prabhu. Eftersom Govinda Kaviraja var en framstående vaisnava-kavi, dvs poet, gav Srila Jiva Gosvami honom titeln kaviraja.
Kamsari Sena var tidigare Ratnavali i Vraja.
11.51
.
Utav Herren Nityananda Prabhus hängivna var Pitambara den sextiofjärde, Madhavacarya den sextiofemte, Damodara dasa den sextiosjätte, Sankara den sextiosjunde, Mukunda den sextioåttonde; Jnanadasa den sextionionde och Manohara den sjuttionde.
11.52
.
Dansaren Gopala var den sjuttioförsta, Ramabhadra den sjuttioandra, Gauranga dasa den sjuttiotredje, Nrisimha-caitanya den sjuttofjärde och Minaketana Ramadasa den sjuttiofemte. Minketana Ramadasa var en inkarnation av Sankarsana.
11.53
.
Vrindavana dasa Thakura, Srimati Narayanis son, författade Sri Caitanya-mangala (senare känd som Sri Caitanya-bhagavata).
11.54
.
Srila Vyasadevea skildrade Krishnas lekar i Srimad-Bhagavatam. Vrindavana dasa var Vyasa i Herren Caitanya Mahaprabhus lekar. Srila Vrindavana dasa Thakura var en inkarnation av Vedavyasa och även av en vänlig koherdepojke vid namn Kusumapida i krishna-lila.
Narayani var en släkting til Srivasa Thakura.
11.55
.
Ingen kan räkna Nityananda Prabhus otaliga anhängare. Jag har nämnt några av dem enbart för att rena mig själv.
11.57
.
Alla dessa hängivna ägde obegränsad styrka att skänka obehindrad, oavbruten kärlek till Krishna. Genom sin egen kraft kunde de erbjuda vem som helst Krishna och kärlek till Krishna.
.
En ren vaisnava, i egenskap av ägare av Krishna och kärlek til Krishna, kan skänka båda till vem han än önskar. För att kunna ta emot Krishna och kärlek till Krishna måste man därför söka rena hängivnas barmhärtighet.
11.59


Inga kommentarer: